Royalicious

Dollar har vart hos veterinären.
De klämde och kände på honom och tog blodprover, vi ska testa med ett allergi foder ett tag och testa om det blir bättre, sämre, eller lika dant, annars går vi tillbaka på Orijen igen.

Lite skeptisk är man med veterinärenas foder m.m men det är värt ett försök.

Proverna var väldigt fina förutom njurdelen, hans njurvärden(om man nu kan säga så) var lite för höga och han hade ont i ryggen, förmodligen pga njurarna.

Vi ska titta vidare på hans njurar och rygg i ett återbesök.

Dollar vägde 6,4kg och veterinären tyckte att han skulle gå ner till bara 6kg.
- Jag trodde att han skulle behöva gå ner mycket mer, min Mulli!

Fast om han får rätt behandling så kommer han nog gå ner dom där grammen av sig själv tror jag.

Och nu ska jag skryta lite!
Dollar var så duktig. Han är normalt väldigt rädd och fånig inför människor, nya människor men han sa inte ens ett pip när dom tog blodprover, rakaparaten tittade han lite konsitgt på men det var allt :-D

Enda gången han pep tilll var när veterinären rörde hans rygg för mycket, fast då sa han bara fint att det är där han har ont. Han var den duktigaste katten jag sett hos en veterinär, faktist.

Och för att underlätta det hela så älskar han ju sin transport bur.

Och sen blev han belönad med ett plåster!!
Som jag berättat tidigare blir Dollar stålt över ALLT man sätter på honom, även om det är en bit papper så blir han helt mallig över det så "plåstret" fick jag nästan inte ens ta av och när jag väl gjorde det så blev han ledsen och så tittade han surt på mig.

Men han verkar vara gladare nu i alla fall, kanske han är som min mormor, älskar att vara på sjukhus?
Haha, det skulle vara någonting, behöva gå till veterinären med jämna mellanrum för att hålla katten glad! Eller så kanske han bara gillar att visa upp sig? ;)

Transportburen!
När jag kom in med transportburen, då stälde sig Dollar upp med stooora ögon och stirrade på transport buren, sen hoppade han ner och nosade på den som om det skulle vara någon i den. Han såg nästan glad ut faktist! Och sen när jag öppnade den så gick han in försiktigt med stora ögon och sökte igenom buren och sen kom han ut och tittade på mig lite undrande. Jag förkarade för honom att det är för att vi ska åka till sjukhuset och göra honom frisk, då gick han in i buren och började leka med Pärla som satt uppe på den.
Nu har jag transportburen på golvet brevid soffan och kartterna brottas om vem som ska vara i den och det slutar oftast med att båda två ligger i hop klämda längst bak i den.

Jag ska nog investera i en transportbur på hjul, tänk om jag måste stoppa in både Dollar och Pärla i den på samma gång? Dollar väger 6.4kg och Pärla väger säkert 5kg nu. OUF! Det blir tungt. Specielt med tanke på att buren väger en hel del den också.

Här kommer en bild på sjuklingen!

OK då har jag fått reda på att alla Ragdolls har en påse längst ner på magen, trodde nästan det när jag läst men mest står det att dom har de när dom är unga-hmm konstigt, felaktig information på internett ;-)

Och våran Siberian husky blandis måste förmodligen till veterinären ang sitt navelbråck och så vill jag att veterinären ska undersöka Dollars mage. Han verkar ha ont i den -igen! Han piper till som att han har ont när jag klappar honom och närmar mig nedre delen av ryggen till svansen, rumpan får jag inte röra alls och nedersta delen på magen verkar vara lite svullen och där försökte han nästan bita mig när jag rörde! Extra svullen och ont har han precis innan han ska gå och bajsa. Så något fel är det.
Han både bajsar och kissar bra. Och så äter han som vanligt också. Men vi ska kolla vad det är för någonting som spökar hos honom.

Lexie Löper och det är som det är, hon får inte vara ute med dom andra hanarna och hon får vara inne i mitt hus på heltid nu, fast det tycker hon om och det blir hon lugnare av. Och så får hon ju kattmats resterna så det är ju rena lyxen!

Och jag funderar på om jag ska börja promenera med Flingan, hon måste gå ner i vikt. Våran lilla tjockis. Det är inte bra för hennes hälsa att vara så rund som hon är.


Scrolla gärna ner och titta på bilderna på Pärla i det tidigare inlägget!

Dollar skriker fortfarande så fort man tar på hans mage, men endast som en vana för efter ett tag när man kännt på honom så ser han väldigt shockad ut över att det inte gör ont--längre. Och jag är väldigt säker på att han inte har ont på riktigt eftersom han bara skriker när han ser att man tar på hans mage, om man gör det när han sover t.e x så säger han inte ett pip.

Anledningen varför han hade så ont var för att hans ena testikel hade inte trillat ner och den spände i magen på honom. Som kattunge hade han svår smärta i buken så fort man rörde honom på vissa ställen, då skrek han och ville springa iväg. Hans mage var väldigt spännd på ett visst ställe och han hade smärta där.
Eftersom det inte gick över så skulle läkarna titta på det samtidigt som de skulle kastera honom och då visade det sig att det var ena testikeln som tröck emot någonting så att han hade smärta. De tog bort den nerfallna tesikeln på vanligt vis och opererade bort den andra, ungefär som om han skulle vart en honkatt som blivit steriliserad.
Operationen och allt gick bra och bara några minuter efter han vaknat var han i full fart igen. Även fast han alltid vart VÄLDIGT lugn. Han har alltid bara älskat att ligga och njuta mellan mig och tangentbordet när jag vart vid datorn eller bara myst medans man tittat på TV eller film.

MONORCHID
Med detta menas en hane som endast har en testikel på plats. Man ska inte använda en monorchid hane i avel. Denna defekt bör opereras när katten blivit vuxen annars kan den utveckla tumörer.

Om båda hanens testiklar är kvar i bukhålan kallas det Kryptorchid och ska behandlas som en monorchid katt.